Jacob var livsstilskriminell

Våran egna Jacob Fraiman har blivit intervjuad av Arbetarbladet, klicka in på länken nedan för att komma till artikeln.

Jacob var livsstilskriminell: ”Det är inget liv” Redan som barn började Jacob Fraiman, 45 år, begå brott. Under flera år var han kriminell. Han ville bryta sig loss, men drogs hela tiden tillbaka. Ett långt fängelsestraff förändrade allt. Nu hjälper han andra att lämna brottets bana. Jacob Fraiman, 45 år, beskriver sig som tidigare livsstilskriminell. Han har två långa fängelsestraff för våldsbrott bakom sig och har suttit häktad flera gånger. Ordet ”livsstilskriminell” använder han återkommande eftersom han tycker att benämningen ”yrkeskriminell” är vilseledande. Att vara kriminell är inget yrke. – För min del handlar det om arv och miljö

https://www.arbetarbladet.se/2022-03-27/jacob-var-livsstilskriminell-det-ar-inget-liv

Låt oss aldrig glömma

I november förra året var Unga KRIS Västerås med när flera av staden invånare mindes dem som gått bort på grund av droger. I samverkan med myndigheter och andra föreningar tände man ljus och deltog i en minnesgudstjänst.

Vi mötte upp Riikka Heinola och sjuttonåriga Shiraz och Daniel för att fråga om deras förväntningar inför ljusmanifestationen och minnesgudstjänsten. Den gick under titeln ”Låt oss aldrig glömma” och arrangerades av Västerås samverkansråd mot droger, där Unga KRIS ingår. Detta var det tredje året Unga KRIS deltog.

– Det har varit en fin gest, sa Shiraz som gick med förhoppningen att det skulle bli som föregående år, men med mer folk, när pandemins restriktioner för folksamlingar hävts.

Riikka, som är ordförande för föreningen, hoppades på många människor och en god gemenskap. Hon berättade att det brukar komma alltifrån barn till pensionärer och ungdomar, föräldrar, föreningar och fritidsgårdar.  

— Det blir mycket kärlek, värme och omtanke. Det blir en fin sammanslutning av människor, sa Riikka.

Gudstjänsten hölls i Västerås Domkyrka, där ljus tändes, musik spelades och tal hölls från olika föreningar och Västerås stad. Unga KRIS brukar också tala, men i år hade man lämnat över till Mikaela Lindqvist, från föreningen Sann Krigare, som berättade om sin son som 22 år gammal gick bort i beroendesjukdomen. Det var mycket gripande där hon stod tillsammans med sin dotter Jennifer, samt med Riikka. 

Mikaela och Jennifer är också medlemmar i Unga KRIS. De både föreningarna är i samverkan, bland annat genom att tillsammans samla in namn som de skrivit på ljus, vilka de satte ned vid en kyrkogård senare under kvällen.

Men innan dess gick man med facklor till Sigmatorget, där flera marschaller formade ett stort hjärta. Det blev en fin sammankomst som infriade förväntningarna. Mycket folk. Mycket värme. 

Unga KRIS

TV4 Play: Jacob relegerades i åttan

”Sökte sig till kriminella: ”Där behövde jag inte betyg” I inslaget får ni ta del av vår ordförande Jacobs berättelse och höra mera om vilka tydliga riskfaktorer som finns för att hamna i tung kriminalitet.TV4 Nyheterna har gjort en granskning som visar att det finns ett tydligt samband mellan att inte gå klart skolan och att hamna i grov kriminalitet. Jacob som har två långa fängelsestraff för rån och våldsbrott bakom sig, menar att problemen började tidigt med en strulig familjesituation.

Han hittade drogerna i högstadiet. I åttan, efter att ha kommit påverkad till skolan flera gånger, stängdes han av.– Jag har inte gått klart grundskola eller gymnasiet. Det gjorde att jag drogs till den där miljön där jag inte behövde betyg och sådär, säger han till TV4. TV4:s granskning visar att bara 18 av 102 unga åtalade och dömda för mord, mordförsök och grova vapen- och narkotikabrott hade fullständiga betyg från grundskolan. Jacob lärde sig att skriva och läsa under tiden i fängelse. Sen har han utbildat sig till behandlingsassistent. Idag är han vår förbundsordförande. 💙🙏

Klicka här för att komma till klippet!

Toni Tuunainen visar vägen – Nu prisas han 

Som vi tidigare berättat får Toni Tuunainen 2021 års Unga KRIS pris. Här kan ni läsa en intervju som också går att läsa i senaste Vägen ut.

– Det känns fint. Det är hedrande att få pris från andra som gör samma arbete och som har samma erfarenheter. Många av oss har ju gjort en egen resa, säger Toni.  

Toni, som bor i Södertälje har haft en del kontakt med Unga KRIS lokalt. Han säger att han även stött på KRIS på anstalt, men att det var när han inte var så mottaglig för budskapet. 

–Jag har stöttat föreningen. Jag hoppas att den kan växa och utvecklas ännu mer så att fler ungdomar får hjälp, stöd och vara med i en gemenskap och ett sammanhang som är sunt.

Toni lämnade det kriminella livet 2011 efter alla negativa konsekvenser det förde med sig, något han berättar om i sin bok Jag var Sveriges mest jagade rånare.

–Jag var mer eller mindre utbränd av all stress och allt man utsätter sig och sina närmaste för. Jag såg inga andra vägar. 

Vändningen kom när han fick fotboja och möjlighet att arbeta. Han föll inte tillbaka utan fortsatte på samma spår, i början med bygg- och elektronikjobb. Länge vågade han inte vara öppen med sin historia, men när han till slut berättade fick han en positiv överraskning.

– Jag märkte – tvärtemot vad jag trodde – att det blev ett positivt mottagande, via det upptäckte jag att det jag har i bagaget kunde hjälpa andra.

Toni berättar att han är stolt över priset, då han ser det som en ”unik händelse.” Några priser i sportsammanhang eller liknande har han inte fått. Han ser det även som ett erkännande och en fin gest att det görs mellan organisationer som arbetar inom samma område.

-Det visar att det inte finns någon prestige mellan oss. Det ger energi framåt att fortsatta, säger han.

Planen för framtiden är att studera till socialpedagog och att parallellt fortsätta arbetet med ungdomar, främst sådana som är placerade på HBV-hem. Planer på en metodbok finns, om än främst på idéstadiet. 

Toni fick priset med motiveringen: ”för hans inspirerande verksamhet som coach, handledare och föreläsare för avhoppare, elever, ungdomar och socialt yrkesverksamma.” 

Priset delades ut på en ceremoni med Unga KRIS förbundet den 28 juli, med diplom, presenter och grillning.

Med det önskar Unga KRIS Toni all lycka med sin verksamhet och önskar honom grattis till priset.

Unga KRIS

På vägarna med Unga Kris

Under sommaren har Unga KRIS lokalföreningar fått ta emot nya kläder och annat material. Samtidigt fick Gävle, Sundsvall och Västerås besök av Jacob, Matthias och Petri som var ute på resa. Vi-känslan var på topp! 

Under några heta dagar i juli följde undertecknad (Matthias Matsson) med på en resa med Jacob Fraiman, ordförande Unga KRIS, och Petri Ylitalo. Vi var representanter för Unga KRIS Sverige såväl som för Unga KRIS Södertälje. Det var en resa norrut och västerut, med häng och samvaro med tre lokalföreningar. 

Samtidigt hade nytt Unga KRIS-material inkommit till Unga KRIS Sveriges huvudkontor i Södertälje: Kläder, informationsmaterial, stickers och mappar (perfekt för ungdomar i skolåldern.) Detta har kommit alla lokalföreningar till handa, men under resan passade vi på att dela ut dem in real life.


Resan styrde först kos mot Gästrikland, närmare bestämt lokalföreningen i Gävle. Johanna Hallin Karlsson, ordförande Unga KRIS Gävle och Anetta Hellgren tog glatt emot oss och allt material. 

Det var dag med strålande solsken. Efter att vi åt lunch vackert beläget vid Gävleån, samlades vi i föreningslokalen där alla samtalade om smått och gott, medan jag intervjuade Johanna på kontoret. 

Pandemin har gjort att mycket av verksamheten legat nere, till exempel föreläsningarna och samarbetet med Sveriges Fängelsemuseum (som ligger i Gävle), där skolever från ett vidsträckt område åkt till museet för att därefter ta del av Gävle-KRIS:arnas lifestories. Fokus har varit den dagliga verksamheten och nu under sommaren har man inte minst haft ett midsommarfirande (se senaste numret av KRIS medlemstidning Vägen ut).

Johanna har även deltagit i media, ett porträtt som återpublicerades i förra numret av Vägen ut. Att dela sin historia på det viset är en upplevelse som ger delade känslor, främst när det river upp saker från det förflutna.

– Det är lite stressigt, men jag vet att jag gör ett bra jobb. Det är många som hör av sig och vill prata, sa Johanna. 

Innan vi rörde på oss var det en sak Johanna ville tillägga till intervjun. Att Unga KRIS och KRIS varit med henne och varit hennes hjärta sedan första gången hon blev drogfri.

– Min dröm har alltid varit att det ska blomma igen och att unga och vuxna ska se hur fin gemenskapen är. Vi har det bra, sa Johanna. 

Resan fortsatte inom Norrland, närmare bestämt Medelpad och Sundsvall, där bland annat Lilly Malmsberg, ordförande, Unga KRIS Sundsvall och Tony Arksand tog emot oss utanför KRIS-huset med sin drake (en av många i drakarnas stad, men den enda KRIS-draken). 

Efter att tagit emot Unga KRIS-materialet gick vi i in, där det vid första anblick såg ut som vanligt, med undantag för att man gjort utrymme på vägen för en framtida tavla med KRIS nya devis: Jämställdhet.

Men när vi så gick ner i källaren som hyser ungdomarnas lokaler, var det något helt annat än senast Vägen ut besökte Sundsvall (se Vägen ut #4–2020). Borta är allt bråte och framför oss stod ett mysigt inrett rum där Sundsvall ungdomar kan spela spel, titta på film eller bara hänga. Vilket de gör helst i mörkret, sa Unga KRIS Sundsvalls coacher roat.

– Min bild är att vi ska vara som en fritidsgård, fast på ett säkrare sett, där vi förespråkar det nyktra och drogfria, sa Tony och la senare till:

–Vi vill komma ut som ett alternativ till det här att man under en lördagskväll tycker ”satans vad tråkigt när moppen har dåligt med soppa”, sa Tony och skrattade till. 

När dagen gick mot sitt slut hade vi haft många givande samtal om läget för den färska Unga KRIS-föreningen, som när intervjun gjordes förberedde sig för femkamp.

– Vi har kommit i gång på riktigt nu. Vi har haft aktiviteter, spridit ordet att vi finns till ungdomar. Vi har fått ett helt annat driv i styrelsen, sa Tony som dock vill få in mer som kan lägga tid på föreningen.

Efter en övernattning i Sundsvall rörde vi oss nedåt i landet, mot Västerås. När vi kom fram fick vi på en parkering till en galleria möta upp en stor samling av Västerås Unga KRIS:are, som mycket nöjsamt tog på sig Unga KRIS-t-shirts (de tjockare tröjorna åker nog på någon dag utan värmebölja).

– Det är helt fantastiskt. Det var precis vad vi behövde i vår förening. Det pratas om att syns man inte, finns man inte och vi har tyvärr inte synts, sa Riikka Heinola. 

Flera av lokalföreningarna var lika positiva och anser att det nya materialet kommer väl till pass. 

– Det är jätteschysst, de är supersnygga, sa till exempel Lilly Malmsberg, Unga KRIS Sundsvall, som har gått i tankar om att trycka egna tröjor. 

Efteråt åkte vi och Västerås-ungdomarna ut till en gokart-bana. Unga som vuxna deltog i den adrenalinstinna motoraktiviteten. Innan undertecknad själv deltog i racet intervjuade jag Riikka bredvid banan. En rätt speciell känsla att intervjua bredvid ljudet av de små bilarna och deras skarpa svängar.

Riikka säger att det går bra för Unga KRIS Västerås, med undantag för att de saknar egna lokaler. Hon säger dock att de håller fast vid att de haft lokaler tidigare och att man är  

en stabil och trygg grupp med både tjejer och killar. De fortsätter träffas för kontinuerliga aktiviteter. 

Sommaren har de spenderat med bad, fikaträffar och besök på Gröna Lund. Framöver kommer man även arbeta uppsökande på kvällstid i olika utsatta områden. Liksom i många städer i landet händer det en del i Västerås. 

– Det är mycket kriminalitet och ungdomar i utanförskap. Där vill vi kliva in och göra ett förebyggande arbete, sa Riikka. 

Ett förebyggande arbete som, vad vi kunde se under vårt stopp i Västerås, är mycket uppskattad bland Västerås Unga KRIS:are. 

Efter två intensiva dagar åkte vi tillbaka till Södertälje. Materialet till lokalföreningarna i Falkenberg skickades postvägen, medan materialet till Strängnäs hämtades av ordförande Jan Ukkolin. Efter resan passade jag på att kolla läget med de två föreningarna. 

Alexander Bengtsson, ordförande Unga KRIS Falkenberg, är mitt uppe i kroppsarbete när han svarar. Lokalföreningen i Falkenberg har generellt haft fokus på arbete för att finansiera verksamhet, vilket varit svårt under pandemin. Men nu börjar skutan vända och man är man mitt uppe i ett samarbete med föreningen Växa Sverige, med att till exempel tvätta gårdar. Målet är att få tillbaka fokuset på ungdomar och komma tillbaka in till skolorna. 

Inom KRIS och Unga KRIS försöker man i och med introduktionen av KRIS-dagarna arbeta mer efter en ”Vi-känsla.” (Se Vägen ut #4–2020) Var man än befinner sig i landet, och avsett om man tillhör ”vuxna” eller Unga KRIS ska man känna att man är en del av KRIS. 

Alexander säger att Falkenberg verkar enligt denna princip genom att KRIS och Unga KRIS arbetar tätt in på varandra. Man ser sig som ett KRIS. Han vill även ha mer vi-känsla inom hela KRIS.

– Att man ska kunna hitta tiden, åka runt och jobba mer tillsammans i olika projekt, säger Alexander.

Lilly Malmsberg Sundsvall, sade apropå detta att de gärna tar emot tips från de andra föreningarna. Konceptet med vi-känsla uppskattar hon.

– Det är det som är grunden till allt. Vi här har en schysst vi-känsla, det är jätteschysst om hela Sverige skulle känna att man får utbytte av varandra, sa Lilly under intervjun. 

–Jag tycker att vi-känslan alltid funnits i Unga KRIS, däremot har det varit svårare i KRIS-sammanhang. Tanken och konceptet är jättegod, men man behöver jobba för det, sa Riikka Heinola, Sundsvall.

Vi-känlsan går hand i hand med den nya devisen jämställdhet, vilket var något Johanna Hallin Karlsson lyfte fram:

–Det senaste ett eller två åren har det hänt jättemycket med KRIS och Unga KRIS sammanhållning. Och det stora är att se alla kvinnor som reser sig upp, synas och tar plats på ett helt annat sätt än tidigare.

Jonny ”Elvis” Markskog, Unga KRIS Strängnäs berättar att sen senast Vägen ut hörde av dem (se vägen ut #1–2021) har renoveringen av föreningslokalerna blivit klara. Innan dess har de dock fortsatt haft aktiviteter utanför lokalerna samt haft kontinuerlig kontakt med ungdomarna.

Angående vi-känslan känner Elvis att det är mest föreningarna i närområdet han har kontakt med.

– Man behöver man jobba på det. Men sådana saker kommer inte av sig själv, utan alla måste bidra, säger Elvis. 

Till sist kan vi, liksom resan återvände till Södertälje, passa på att nämna några ord om Södertälje lokalförening. Unga KRIS Södertälje har haft uppskattade besök till Stockholm, bland annat på Gröna Lund och bad på Södermalm. Snart kommer det bli full aktivitet även på huset på Övre Torekällgatan, med en nyrenoverad musikstudio och ett ungdomsrum, fullt utrustad med dj-bås. 

Med det sagt, hoppas vi på Unga KRIS att er sommar varit lika trevlig som vår. Vi närmar oss hösten, men vi går ändå mot ljusare tider. 

Matthias Matsson

Nya kickar som skådespelare

Lyssna på vår ordförande Jacob som intervjuades i P4 Södertälje om sin medverkan i tv-serien Deg, som visas på SVT och som ni kan se på SVT Play. Jacob spelar en kriminell och medhjälpare till ett rån med stor betydelse för handlingen. Det är inte första gången Jacob medverkar i filminspelningar. Unga KRIS Sverige har flera gånger medverkat i tv-serier. Flera av våra ungdomar och medlemmar medverkade också i Deg. 🎞🎬LÄNK:

Intervjun: https://sverigesradio.se/…/jacob-soker-kickar-som…

Avsnittet med Jacob: https://www.svtplay.se/…/324…/deg/deg-sasong-1-avsnitt-4

 Foto: Faride Husseini/Sveriges Radio.

Toni Tuunainen får 2021 års Unga KRIS pris

Toni Tuunainen får 2021 års Unga KRIS pris med motivering ”för hans inspirerande verksamhet som coach, handledare och föreläsare för avhoppare, elever, ungdomar och socialt yrkesverksamma.” 🏆🎁 Priset delades ut på en ceremoni med Unga KRIS förbundet igår, där Toni även intervjuades. ✍️ Toni är också författare. Läs gärna hans bok där han berättar om sina erfarenheter. 📕

Med Unga KRIS hjälp till bättre mående och filmkarriär

Navid har gått en lång väg, från tonår präglade av psykisk ohälsa, till att ha en karriär inom film och att hjälpa andra ungdomar. Och det var med Unga KRIS hjälp som intresset för skådespeleri väcktes. 

Det är vacker vinterdag när Navid besöker huset på Övre Torekällgatan i Södertälje, där Unga KRIS huvudkontor ligger. Minnen väcks till liv när han pratar med Unga KRIS ordförande Jacob Fraiman som han träffade första gången på dennes muckfest 2013. Navid kom till Unga KRIS i början av 2010 talet, när han bara var 13–14 år. Då hade han som många andra ungdomar problem med psykisk ohälsa.

Killen var Anders Eriksson, Unga KRIS dåvarande ordförande. Tillsammans med Jacob och flera andra fick Navid stöttning och började hänga med på många aktiviteter hos dåvarande Unga KRIS 08: gick på bio, spelade fotboll och bowling, åt ute. Inte minst fick Navid för första gången prova på att skådespela.

Jacob tar upp mobilen och visar några musikvideor där Navid och flera andra Unga KRIS-medlemmar deltog tillsammans med Anders Erikssons rappar-alias A.E. I Där ljudet ekar ser vi bleka vampyrer ströva runt i förortsnatten. Låten Pansarutrustning handlar om machokultur och Jacob visar en scen där Navid, Anders och Jacobs karaktärer hamnar i ett bråk. Navid deltog också i Thandiwes musikvideo Going down.

– Första gången var det väldigt pirrigt och nervöst. Men sen blir man ju kameravan. Det är en obeskrivbar känsla att stå framför kameran, skådespela och få ut sina känslor. Det är fantastiskt, roligt och kul, säger Navid.

Navid växte upp på södra sidan av Stockholm. Han säger att han hade en bra och trygg uppväxt, men att skolan var svår. När han blev äldre fick han svårare att hänga med, sitta stilla och han blev mer trotsig. Han säger att det fanns lite förståelse för hans situation. Att han inte fick det stöd han behövde. 

– Det var mest tal om ”varför vill han lära sig? Varför vill han inte lyssna? KRIS hjälpte mig komma upp på fötter igen. De lyfte mig när jag behövde det. Jag är tacksam för att de brydde sig om mig, när ingen annan brydde sig om mig, säger Navid. 

Navid får frågan hur man tar sig ur de mörka tankarna när man mår dåligt.

– Det beror på hur man jobbar med sig själv. Hur man utvecklas som människa. Att man inte fastnar på den här negativa banan, att man väljer sin egen väg i stället. Att man känner sig stolt över den man är och var man kommit ifrån, säger Navid.

Nu går Navid helhjärtat för att gå in i skådespelaryrket. Det började med statistroller, till att senare få flera roller i kortfilmer.

– Man har utvecklats. Man har fått mer jobb, man har blivit igenkänd, något som är jättekul, säger Navid.

Just nu spelar Navid i en serie kombinerade musikvideor och kortfilmer med rapparen och barndomsvännen Dylan. I del tre (Förlåt) och fyra (Karma) spelar han huvudrollen, den senare kommer släppas under juli. 

Navid säger att det är uppskattade videor hos ungdomar, eftersom de visar verkligheten på gatan. Han säger att filmens budskap är att det finns en väg ut. Frågan är: Vill du ta den vägen?

– Vi har fått väldigt många känslosamma reaktioner. Det är jättekul att folk kan se på det här och relatera. Jag är sjukt stolt över att vara med i en sådan video. Det har varit en fantastisk resa, säger Navid.

I ett inlägg Instagram skriver Dylan om tanken med filmerna:

–Detta är rakt av konst från betongen. (…) Syftet och tanken med kortfilmerna och Part IV (”Karma”) är att försöka förebygga allt våld som händer på våra gator. Vi vill inte glorifiera utan i stället berätta verkligheten och främst inspirera och vägleda ungdomar och andra som känner någon slags någon sorts utanförskap.

Utöver skådespelaryrket jobbar Navid som avlösare och ledsagare, med andra ord jobbar han med ungdomar som har det svårt.  Han säger att hjälpen han fick från Unga KRIS tar han med sig i det arbetet. Han har som sagt jobbat med sitt mående, vilket blir viktigt i skådespelarbranschen där den hårda konkurrens gör att man måste ha gott självförtroende.

–Får man inte en roll så söker man bara vidare. Man måste ha tålamod och vara ödmjuk. Man får inte ge upp, säger Navid.

Det var ett tag sen du engagerade dig i Unga KRIS. Skulle du ändå säga att du är en Unga KRIS:are?

–Absolut. KRIS finns fortfarande i mig. Om det är ungdomar som har det svårt kan jag skicka dem till KRIS. Där är de trygga. Där kan de bygga upp någonting, säger Navid som gärna ser mer engagemang för att hjälpa KRIS och Unga KRIS målgrupp. 

Navid säger att han vill tacka alla som hjälpt honom. Hans föräldrar, Anders, Jacob och alla andra under hans resa i KRIS. Samt alla som hjälp honom inom filmbranschen. Han säger att han vill ge en stark eloge till KRIS och Unga KRIS. Att han uppskattar den kraft KRIS är i samhället för att få människor som på olika sätt hamnat snett att finna sig själva. Finna sina drömmar och vad de vill bygga upp.

– Det finns alltid människor med missbruk, kriminalitet och dålig bakgrund som behöver hjälp. Då är det väldigt bra att ni hjälper dem. Det tycker jag är väldigt fint. Det behövs mer sådana eldsjälar i samhället.  

Som avslut har han något att säga de unga läsarna:

–Sluta aldrig tro på dig själv. Du kan bli vad du vill. Det finns en väg ut. Det finns något som du kan bygga upp själv. Du kan bygga upp din egen väg.

Matthias Matsson

Bilderna är tagna på Navid, Jacob Fraiman och Anders Eriksson

Unga Kriminella skjuter ihjäl varandra

Hör Riikka Heinola från Unga KRIS Västerås berätta om arbetet för att hjälpa ungdomar från gängbrottslighet.”Det är mycket frustration och rädsla, nästintill desperation, för den miljön de har varit till blir till något ohanterligt”, säger Riika Heinola till P4 Värmland Sveriges Radio

Sverige har efter Kroatien mest dödligt skjutvapenvåld i Europa och inget annat europeiskt land har en ökning som liknar Sveriges, enligt en analys som BRÅ har gjort.

Klicka här för att komma till artikeln!