Tobak

Tobakens historia
Tobaken kommer från tobaksplantan och kom till Europa på 1500-talet från Nord och Sydamerika. Där hade den odlats i tusentals år och använts av urbefolkningen i olika rituella och religiösa sammanhang. Vem minns inte bruket att röka fredspipa som kan ses i olika västernserier?

Tobaken odlas som vilken gröda som helst och sedan när bladen skördats så torkas de. Tobaken i dina cigaretter har dock försetts med olika tillsatser och smakämnen, av vilka flera är cancerframkallande. I början sågs tobaken som ett läkemedel och det ansågs fint att röka. Sverige hade också flera egna tobaksodlingar, men idag är det Kina, Indien, Brasilien och USA som är de största producenterna av tobak. Cigaretterna blev först dock populära under 1850-talet.’

Nikotin
Nikotin är ett gift. Att nikotin finns i tobaksplantan beror på att det utvecklas som ett skydd mot skadeinsekter. Första gången man snusar eller röker blir man illamående. Ren nikotin är så giftigt att det är helt förbjudet.
Nikotin kan tas upp i kroppen på olika sätt, det vanliga är att man röker cigaretter eller att man snusar. När du röker tobak når nikotinet hjärnan inom 10 till 20 sekunder. När du snusar tar det längre tid för nikotinet att nå hjärnan, men personer som snusar har ofta en mycket högre dos nikotin i blodet under en längre tid än den som röker cigaretter.

Många av de som börjar röka blir beroende och det kan vara svårt att sluta. Många rökare har någon gång försökt eller velat sluta. 50 till 75% av rökarna vill sluta och 50% av snusarna vill sluta.
Tobak är farligast på lång sikt. Det kan ta 25 till 35 år för de allvarligaste skadorna att utvecklas. En uppskattning är att varannan rökare dör i genomsnitt tio år i förtid. Vanliga sjukdomar är cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar.
Ungefär 12 000 personer dör varje år på grund av rökning. Nästan 100 000 personer per år behöver sjukhusvård på grund av olika sjukdomar som orsakas av rökning.

Vilka olika former av tobak finns det?
Den vanligaste formen av tobak är den som man röker i vanliga cigaretter eller i vissa fall, cigarrer och cigariller. I Sverige och övriga norden är det också vanligt att man använder snus som finns i portions och lössnusform. Förr var det också vanligt att man tuggade tobaken, men detta är mindre vanligt idag.

Beroende på olika sätt
Tobaksberoende innebär fyra olika slags beroenden:

Fysiologiskt beroende – nikotinbristen gör att man känner “sug”, man får abstinensbesvär.
Psykologiskt beroende – man känner att man saknar något, man har en identitet som rökare.
Socialt beroende – man behöver röka i vissa sociala situationer som fikapauser och fester.
Vaneberoende – man behöver röka i vissa sinneslägen eller sammanhang, exempelvis efter lunch eller då man talar i telefon. Vanan att hantera cigaretten, tobaksdoften, själva tändandet, känslan då röken träffar svalget, röken som blåses ut i rummet är sådant som rökare beskriver som njutningsfyllt.

När är man beroende?
Enligt Världshälsoorganisationen WHO är man tobaksberoende om tre eller fler av dessa kännetecken passar in:

  • Man känner ett slags tvång eller starkt sug efter tobak.
  • Man har svårt att hålla konsumtionen på en låg nivå.
  • Man får abstinensbesvär när man slutar använda tobak. Man blir irriterad, sugen, hungrig eller har svårt att koncentrera sig.
  • Man konsumerar mer över tiden, så kallad toleransutveckling.
  • Man missköter sociala förpliktelser, till exempel köper cigaretter istället för viktiga saker för familjen.
  • Man fortsätter trots att man vet att det är skadligt för kroppen.

Vilka effekter ger tobaken?
Tobakens första effekt är den så kallade nikotin kicken som gör att man blir piggare. Man känner en slags belöning när man röker eller snusar, vilket gör att man vill ha mer nikotin. Det finns flera källor som visar på att nikotinet är mer beroendeframkallande än både kokain och heroin. Skadorna av främst rökning är välkända. Man kan få flera olika sorters cancer, åldras i förtid och få lungsjukdomen KOL. Ju mer man röker desto större är riskerna och även unga rökare kan få cancer. Risken för hjärtsjukdomar ökar också. Dessutom blir huden slappare och man får problem med tänderna. Snuset ger också cancer, men skadorna på tandköttet och tänderna är mer påtagliga än vid rökning då snuset är frätande.

Vattenpipa innehåller också tobak och denna form av rökning är mest vanlig i Mellanöstern. Den är dock lika farlig som vanliga cigaretter, trots att smaken är sötare. Nikotinet finns dock i samtliga former av tobak.

Snusning

Risker med snusning
Det är vanligt att få skador på tandköttet om man snusar. Snus innehåller cancerframkallande ämnen. Snusning ger en ökad risk för diabetes typ 2 och cancer i bukspottskörteln. Det finns också ett samband mellan snusning och skador på leder och muskler, nedsatt hörsel och minskad möjlighet att bli gravid.

Massundersökningar av svenska byggarbetare har gett upphov till misstankar om att långvarig snusning kan öka risken för död i hjärtinfarkt och stroke men definitiva bevis saknas.
Snus kan se ut på olika sätt och vara packat på olika sätt. Det kan vara fuktigt och smuligt och ligga direkt i asken. Det kan också ligga i små påsar, så kallade portioner.
Det finns en lag som säger att man inte får köpa tobak om man är under 18 år. Lagen finns för att skydda unga personer från riskerna med att använda tobak,

Snus gjort på tobak
Det vanligaste snuset innehåller finmalda tobaksblad, men också många tillsatta ämnen som ger smak och färg. Sånt snus innehåller ungefär 2 500 kemiska ämnen. Många av dem är radioaktiva eller kan ge cancer. Några av ämnena:

  • Nikotin
  • Bly.
  • Arsenik.
  • Kadmium.
  • Polonium.
  • Nickel.

Rökning

Cigaretter, cigarrer, cigariller och tobak till pipor innehåller finmalda tobaksblad. De innehåller också många andra ämnen. I en tänd cigarett finns fler än 4000 kemiska ämnen.

Några av dem:
Nikotin  ett gift som bara är tillåtet i tobak och i produkter som ska hjälpa den som vill sluta röka eller snusa.
Cyanväte en giftig gas.
Kolmonoxid –  en giftig gas som bland annat finns i bilavgaser.
Tjära som innehåller många olika ämnen, en del av dem kan orsaka cancer. Förutom i cigaretter används tjära bland annat i asfalt och målarfärg.
Bly – är ett metalliskt grundämne

Så påverkas din kropp av rökning
Nikotin kan ge ökad hjärtfrekvens, högre blodtryck och ökad ämnesomsättning. Konditionen försämras. I hjärnan gör nikotinet så att du känner en belöningskänsla, du kan få minskad aptit, känna dig piggare, men minne och inlärning påverkas också. När nikotinet når hjärnan aktiveras de så kallade nikotinreceptorerna och signalsubstansen dopamin utsöndras i hjärnan. Det är därför du känner en belöningskänsla när du röker: jjärnan överaktiveras. Vid tobaksrökning drar du in många olika skadliga ämnen direkt in i lungorna. Ju längre tid du röker, desto större risk löper du att drabbas av en sjukdom som i värsta fall leder till döden.

Här är några exempel på sjukdomar som kan orsakas av rökning:

  • Cancer i lungor, mun, luftstrupe, matstrupe, urinvägar, lever och benmärg
  • KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
  • Multipel skleros
  • Giftstruma
  • Kärlkramp
  • Psoriasis.

Sluta röka
Nästan alla rökare har någon gång försökt att sluta, eller åtminstone tänkt tanken. Att själv vilja är bästa förutsättningen för att lyckas. Det finns många sätt att få hjälp, både med läkemedel och genom stöd och uppmuntran.

20 minuter efter att du fimpat för sista gången har blodtryck och puls gått ner på normal nivå och blodkärlen vidgas.
Efter åtta timmar minskar kolmonoxiden i blodet och syrehalten i blodet börjar återgå till den normala.
Efter ett dygn minskar risken för att drabbas av hjärtinfarkt.
Efter ett år har risken för hjärtinfarkt halverats.
Efter 15 år är de sjukdomsrisker som följer rökningen nästan lika låga som för dem som aldrig har rökt.
Efter tio år har risken för lungcancer sjunkit med minst två tredjedelar.
Efter sex månader har skadorna i blodkärlen börjat repareras och risken för blodpropp minskat.
Efter tre månader har blodcirkulationen och lungkapaciteten märkbart förbättrats och konditionen ökat med 15 procent. Kvinnors möjligheter att bli gravida har ökat avsevärt, liksom mäns förmåga att få erektion. Smak- och luktsinnet återvänder.
Efter fem år är risken att drabbas av stroke eller hjärtinfarkt lika liten som hos en person som aldrig rökt. Risken för att utveckla cancer i struphuvudet, urinblåsan eller bukspottskörteln har minskat betydligt.

Källor
http://www.umo.se/Tobak-alkohol-droger/Rokning/
http://www.beroendecentrum.se/fakta/tobak/
https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Rokning-och-snusning/
www.drogportalen.se

Comments are closed.