Unga KRIS arbetar brottsförebyggande genom att låta ungdomar prova på och utveckla intressen som på olika sätt visar att det finns en annan väg. Det kan tillexempel vara att prova på att skådespela. I år han man både agerat statister i en ny tv-serie och sett sig själva i tv-serien Top Dog.
I september rullades röda mattan ut Unga KRIS lokaler i Södertälje. Det var premiärvisning för de första avsnitten av tv-serien Top Dog. Förra året hade ungdomar via Unga KRIS Södertälje fått möjligheten att vara statister i tv-serien, som är baserad på Jens Lapedius böcker och som handlar om mötet mellan affärsjuristen Emily Jansson (Josefin Asplund) och ex-brottslingen Teddy Maksumic (Alexej Manvelov).
Nu kom ungdomarna för att se sig själva på den vita duk som rullades fram för tillfället, tillsammans med medlemmar och coacher från Unga KRIS Södertälje, Unga KRIS Norrköping och Unga KRIS Strängnäs.
– Det var första gången. Det var skönt att vara med i en film. sa Rafael Genys till SVT och fyllde på med:
– Jag skulle lätt göra om det. Det var kul och spännande,
Rafael berättade om sina erfarenheter av inspelningen. Hur han under tagningarna fick sitta i en pizzeria och dricka cola. Efter kanske 40 tagningar var ett toabesök välbehövt.
Som statist blir man en i mängden gentemot huvud- och birollsinnehavarna. Det är ett sätt att göra miljön mer mänsklig. Dock kan statisterna ibland få repliker och leva ut sina skådespelartalanger, vilket hände några av ungdomarna.
Ungdomarna hade anlitats via ett samarbete med Nord Casting, som redan 2018 tog kontakt med Jacob Fraiman, förbundsordförande Unga KRIS, eftersom Top Dog utspelar sig i Södertälje där han är verksam.
Jacob har själv agerat statist och skådespelat i olika produktioner. När han var tämligen nymuckad tog Christer Karlsson, KRIS grundare, med honom på en inspelning av komediserien Solsidan, vilket gav mersmak. Därefter har det blivit kriminalserier, reklamfilmer och musikvideor. Han har märkt av att människor bakom kameran inte sällan själva har bakgrund.
– Många ex-kriminella och missbrukare har artistiska drag. Många vill bli sedda, eftersom det fattas dem från barndomen och detta blir ett sätt att bli sedd, säger Jacob som när han startade Unga KRIS i Södertälje såg potentialen i kreativa intressen i det förebyggande arbetet. Att erbjuda mer positiva ”kickar” för personer som annars söker destruktiva ”kickar.”
Film kan på flera sätt vara ett positivt verktyg menar Jacob. Det kan tända en gnista och ge ungdomarna drömmar om att det finns andra vägar att gå. Kanske får någon tanken att söka in på en teaterlinje eller liknande, eller så söker man till andra produktioner, såsom Thobias Klasson, vars första filminspelning var just i samband Top Dog. När ungdomarna och coacherna spelade in på en anstalt i Norrköping.
– Jag fick upp ett intresse. Det var kul att få vara med och se hur det går till. Det var häftigt, säger Thobias som berättar hur allt man gör under inspelningen inte syns när filmen eller tv-serien väl släpps. Det blir många omtagningar.
Thobias har på egen hand sökt sig till andra statistjobb. Han säger att han blir stärkt av att synas på tv.
– Jag visar för människor som vet var jag kommer ifrån att jag är en bättre Thobias.
Jacob och Thobias menar att film blir ett värdefullt redskap för människor i socialt utanförskap. Att det kan göra en trygg med sig själv och sin bakgrund. Något som inte minst är värdefullt för tonåringar som söker en identitet.
– Vissa har ju dålig självkänsla. Ser de sig själva i tv kan de göra att de accepterar sig själva och accepterar hur de låter, säger Jacob, som menar också att det kan skapa en kameravana inför intervjuer.
Nord Casting besökte också Södertälje förra året. Hundratals ungdomar intervjuades i KRIS lokaler (se Vägen ut #4-2019.) Det var till en inspelning av en fortsättning på Snabba Cash, även den baserad på böcker av Jens Lapedius. Ungdomarna kom från hela landet, från flera olika stadsdelar som annars kan vara rivaliserande. Men det har inte skett några bråk.
Samarbetena har resulterat i konsultuppdrag för båda dessa produktioner, där både Jacob Fraiman, Robert Lyck, ordförande Unga KRIS Södertälje och Jan Ukkolin, ordförande Unga KRIS Strängnäs och Unga KRIS Norrköping, delat med sig av input. Med sina egna erfarenheter har de träffat manusförfattare, skådespelare med mera, sett inspelningsplatserna, rekvisita, repliker och förklarat vad som är mest realistiskt. Jan Ukkolin har fört vidare verksamheten med filmproduktioner till Strängnäs och tagit med sig ungdomar till båda produktioner. Visionen är också att filmverksamheten ska ta sig till Norrköping.
– Det är bra för oss och det är bra för ungdomarna. Vi får förklara saker för produktionsteamet och ungdomarna får en upplevelse, säger Jan Ukkolin, som själv fått möjlighet att stå bakom kameran.
– Det är nytt och roligt. Skådespeleri har aldrig varit min grej, men jag hoppas på en fortsättning. Det var nervöst första gången, men andra gången rullade det bara på, säger han.
Filmverksamheten med rekryteringar av statister har fortsatt även i år, även om coronapandemin har satt begränsningar. Inga fullsatta lokaler för intervjuer har varit möjligt, men i ett samarbete med produktionsbolaget Nexiko fick bland annat ett gäng ungdomar åka på inspelning av ett par scener till tv-serien Deg.
Genom instruktioner av val av kläder, som castingteamet senare fick granska, åkte ungdomarna till Stockholm för en helkväll med många tagningar.
Innehållet i serien är skrivande stund okänt, men handlingen kretsar kring ett gömt rånbyte och två kvinnor från helt olika delar av samhället.” Girighet, hämnd och oväntade allianser i en värld där allt kretsar kring status och yta”, lyder beskrivningen på serien som är planerad att visas i SVT nästa höst.
Som synes har produktionerna inte sällan varit kriminalserier av olika slag. Jacob Fraiman menar att med åren lär man sig skilja på fiktion och verklighet, men att glorifiering av en kriminell livsstil hursomhelst bör undvikas.
Han pekar på att verk baserade på Jens Lapedius böcker har en potential att skildra en mer komplex verklighet, eftersom det är så Lapedius skriver. Där det finns olika omständigheter som gör att en del väljer den kriminella banan, men där det inte blir några lyckliga slut för dem som inte hoppar av.
– Det finns inga onda och goda, men man framhäver ändå att det är ”så här det kan gå”, säger Jacob.
Ett sådant kriminaldrama kan bli en utgångspunkt för diskussioner om konsekvenserna med en kriminell livsstil.
Matthias Matsson