Låt oss aldrig glömma

I november förra året var Unga KRIS Västerås med när flera av staden invånare mindes dem som gått bort på grund av droger. I samverkan med myndigheter och andra föreningar tände man ljus och deltog i en minnesgudstjänst.

Vi mötte upp Riikka Heinola och sjuttonåriga Shiraz och Daniel för att fråga om deras förväntningar inför ljusmanifestationen och minnesgudstjänsten. Den gick under titeln ”Låt oss aldrig glömma” och arrangerades av Västerås samverkansråd mot droger, där Unga KRIS ingår. Detta var det tredje året Unga KRIS deltog.

– Det har varit en fin gest, sa Shiraz som gick med förhoppningen att det skulle bli som föregående år, men med mer folk, när pandemins restriktioner för folksamlingar hävts.

Riikka, som är ordförande för föreningen, hoppades på många människor och en god gemenskap. Hon berättade att det brukar komma alltifrån barn till pensionärer och ungdomar, föräldrar, föreningar och fritidsgårdar.  

— Det blir mycket kärlek, värme och omtanke. Det blir en fin sammanslutning av människor, sa Riikka.

Gudstjänsten hölls i Västerås Domkyrka, där ljus tändes, musik spelades och tal hölls från olika föreningar och Västerås stad. Unga KRIS brukar också tala, men i år hade man lämnat över till Mikaela Lindqvist, från föreningen Sann Krigare, som berättade om sin son som 22 år gammal gick bort i beroendesjukdomen. Det var mycket gripande där hon stod tillsammans med sin dotter Jennifer, samt med Riikka. 

Mikaela och Jennifer är också medlemmar i Unga KRIS. De både föreningarna är i samverkan, bland annat genom att tillsammans samla in namn som de skrivit på ljus, vilka de satte ned vid en kyrkogård senare under kvällen.

Men innan dess gick man med facklor till Sigmatorget, där flera marschaller formade ett stort hjärta. Det blev en fin sammankomst som infriade förväntningarna. Mycket folk. Mycket värme. 

Unga KRIS