Alkohol

Historia

Den alkohol som finns i öl, vin och sprit har namnet etanol och den kemiska formeln C2H5OH. Den skapas i jäsningsprocesser, som när exempelvis druvor jäser till vin.

Alkoholen är fysiologiskt sett en drog som påverkar hjärnan och resten av kroppen på olika sätt – en drog som är tillåten i vårt samhälle med bestämda begränsningar. I likhet med andra droger, stimulerar den hjärnans belöningscentrum men kan också skada och skapa beroende.

Alkohol – Sveriges vanligaste berusningsmedel.
Alkohol är det vanligaste berusningsmedlet i Sverige, liksom i andra västländer. Närmare 80 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har druckit alkohol under de senaste 30 dagarna. Sveriges alkoholpolitik går främst ut på att begränsa alkoholens negativa konsekvenser genom att hålla nere den totala konsumtionen av alkohol med hjälp av alkoholskatter och begränsad tillgänglighet.

Kostnad för samhället
Olyckor och andra skador, som kan relateras till alkohol, beräknas idag kosta vårt samhälle omkring 45 miljarder kronor per år. Exempel på kostnader är dels de akuta, som vid olyckor, dels de medicinska som vid vård av personer med alkoholproblem. Även kostnad för sjukskrivning och bortfall i arbetstid finns med.

En nordisk studie visar att var fjärde person har upplevt någon skada som beror på andras alkoholkonsumtion. En grupp som drabbas hårt är barn till föräldrar som dricker för mycket. Man räknar med att så många som 385.000 barn lever i familjer, där den ena eller båda föräldrarna har en riskkonsumtion av alkohol. Men även andra närstående, vänner och arbetskamrater påverkas. Livskvalitet, relationer och välmående tar skada.

Alkohol är ofta inblandat i olyckor och beräknas internationellt svara för 30 procent av olyckor med dödlig utgång, något högre för trafikolyckor än för arbetsolyckor.

Hur många dör av alkohol i Sverige varje år?
Enligt Socialstyrelsens statistik över dödsorsaker för år 2014 dog 1483 män och 467 kvinnor i någon alkoholrelaterad diagnos. Detta motsvarar 31,4 män och 9,5 kvinnor per 100 000 invånare.

Barn
385 000 barn har föräldrar som dricker för mycket alkohol. Det betyder att omkring 20 procent av alla barn lever i hushåll där någon vuxen dricker så mycket alkohol att det riskerar föräldrarnas egen hälsa, så kallat riskbruk. Dessa barns uppväxt och trygghet påverkas av föräldrarnas drickande och de löper även en ökad risk att utveckla egna missbruksproblem.

Vad händer i kroppen när man dricker?
När man dricker alkohol frigörs dopamin, en signalsubstans som får nervositet och vissa hämningar att släppa, samtidigt som det verkar rogivande och muskelavslappnande. Alkohol frisätter också endorfiner, ett ämne som liknar morfin och ger känslor av lugn och lycka. Men det är bara ena sidan av saken. Alkohol innebär också en risk för kropp och hälsa och det är bra att känna till åtminstone de viktigaste negativa effekterna.

Alkoholförbränning
Förbränning av alkohol tar tid och går inte att påskynda. De flesta gör sig av med 1,5-2 cl sprit (40 procent) per timme.
Men bara för att alkoholen har lämnat kroppen är du inte är helt återställd. Behöver man vara skärpt bör man vänta längre. Exempelvis har personers förmåga att köra bil visat sig vara nedsatt med hela 20 procent, trots att testpersonerna varken haft alkohol kvar i kroppen eller känt sig bakfulla.

Vad är för mycket?
Det går inte att säga vad som är lagom drickande och vad som är för mycket. Och det kan vara stor skillnad mellan hur olika personer påverkas av alkohol. Därför kan man aldrig jämföra sitt eget drickande med andras. Det viktigaste är inte exakt hur mycket du dricker, utan hur drickandet påverkar ditt liv.

Här nedan så finns en lista på olika kännetecken som kan uppstå om man börjar få problem med alkohol.

  • Att du tål mer. Om man dricker ofta vänjer sig kroppen och man behöver mer alkohol än tidigare för att bli full.
  • Att du dricker mer än du hade tänkt.
  • Att du glömmer vad du har gjort eller sagt när du har druckit, så kallade minnesluckor. Det kan vara ett tecken på att hjärnan har börjat skadas.
  • Att du behöver dricka igen dagen efter en fylla, för att må bättre eller för att du känner ett sug.
  • Att du fortsätter dricka fast du mår dåligt på något sätt.
  • Att drickandet gör att det går sämre i skolan eller på jobbet eller att du struntar i aktiviteter.
  • Att relationer med kompisar eller familjen har påverkats av ditt drickande.
  • Att du inte erkänner för dig själv hur mycket du dricker, och inte vill prata med andra om det.
  • Att du ofta känner dig rastlös.
  • Att du får sömnproblem.
  • Att du får ont i magen eller andra magproblem.
  • Att alkohol har gjort att du har hamnat i riskfyllda situationer, till exempel bråk eller misshandel, en olycka, haft sex fast du inte vill eller sexuella övergrepp.
  • Att alkohol har fått dig att göra något som du inte borde, som att begå brott eller skada dig själv eller någon annan.
  • Att någon har blivit orolig eller sagt att du borde dricka mindre.
  • Att du blir nedstämd, irriterad eller får ångest. Det kan bero på något du har gjort som du ångrar eller skäms för, att du vet att du dricker för mycket, eller att kroppen och hjärnan reagerar på alkoholen.

10 råd till föräldrar om ungdomar och alkohol

  • Bjud inte på alkohol eller köp ut.
    (De tonåringar som får alkohol av sina föräldrar dricker mer. Man kan inte lära sina barn att dricka alkohol. Det enda man lär dem är att dricka.)
  • Var intresserad och lyssna.
    (En bra relation handlar mest om att bygga upp ett förtroende. Visa att du är intresserad av ditt barns tankar och upplevelser.)
  • Visa att du bryr dig.
    (Det är aldrig fånigt att vara omtänksam eller prata om sina känslor med sitt barn. Om du är orolig berätta varför du är det.)
  • Lita på dig själv.
    (Försök lyssna på dig själv och vad du tycker om saker och ting. Som förälder har du rätt att välja det som känns bäst för dig.)
  • Var tydlig och sätt gränser.
    (Ju tydligare du visar vad du förväntar dig desto enklare är det för tonåringen att göra som du bestämt.)
  • Ta hjälp av andra förälder.
    (Ibland kan det vara skönt att prata om hur de gör och kanske slå hål på argumentet ”alla andra får”.)
  • Hjälp till att säga nej.
    (För föräldrar handlar det mycket om att ge sina barn bra argument. Berätta att de är helt okej att säga nej, även när alla andra säger ja.)
  • Kom ihåg att du är en förebild!
    (Fundera på vilka budskap och värderingar du förmedlar till ditt barn.)
  • Våga släpp taget.
    (Din tonåring är i full färd med att utforska sin lite mer vuxna identitet. Var öppen för det nya, och våga släpp taget. Men visa att du finns där och att du gärna hjälper till.)
  • Visa kärlek.
    (Din tonåring måste förstå att du tycker om honom eller henne oavsett vad som händer. Närhet och kärlek betyder mycket, även för en hormonstinn tonåring.)
Källor
https://www.systembolaget.se/om-alkohol/alkohol-i-kroppen/
http://www.can.se/Fakta/Fragor-och-Svar/Alkohol/
http://www.umo.se/Tobak-alkohol-droger/Alkohol/
http://www.iq.se/sv/fakta-om-alkohol/
http://www.nordicwelfare.org/PageFiles/34564/H2O_final_WEB29.6.pdf
http://iogt.se/wp-content/uploads/IOGTNTO_ALKOHOLRAPPORT_20152016_WEB_s.pdf

Comments are closed